Möjligheterna och utmaningarna för varumärken med EU Green Claims Directive

Steve Lister beskriver EU Greens Claims-direktivet som uppmuntrar företag att vara ansvarsfulla och avskräcker från greenwashing. Det kräver ansvar från företagen när det gäller deras hållbarhet. Steve delar med sig av de potentiella påföljderna för bristande efterlevnad, hur det kommer att minska greenwashing, påverkan på varumärken om de inte är kompatibla och möjligheterna för varumärken.

EU:s direktiv om gröna anspråk förebådar en omvälvande era för ansvarsfulla företag, som bekämpar "gröntvätt" och inleder ett paradigmskifte mot genuin hållbarhet. Detta regelverk gäller i stor utsträckning EU-företag och kräver ansvar för miljöpåståenden, exklusive sektorer som redan är föremål för grön marknadsföringsregler.

Sammanfattningsvis ligger kärnan av det i belägg - företag måste validera påståenden med robusta livscykelbedömningar, vilket får ett slut på oseriöst användning av termer som "Eco", "Grön" med mer granskning av ord som "netto noll" och "koldioxid". neutral.' Extern verifiering säkerställer att påståenden tål hållbarhetsrevisioner, vilket ökar trovärdigheten. Detta direktiv är inte bara en pinne; det är en morot för varumärkesintegritet, minskar juridiska risker och främjar bättre beslutsfattande. Det är en ledstjärna som guidar oss till en era där "hållbar" är mer än ett modeord; det är ett sätt att leva.

Det är dock fantastiskt att se Europaparlamentet ta ett så djärvt steg framåt i kampen mot greenwashing! Detta nya Green Claims-direktiv är en gamechanger för både konsumenter och företag. Alltför länge har företag kommit undan med att göra vilseledande påståenden om miljöpåverkan från deras produkter eller tjänster. Detta har gjort det svårt för konsumenter att göra välgrundade val om vad de köper. Och det har varit ännu svårare för företag som verkligen är engagerade i hållbarhet att konkurrera.

Låt oss titta mer i detalj på direktivet om gröna fordringar.

Direktivet om gröna påståenden syftar till att stoppa greenwashing genom att sätta standarder för miljö- eller hållbarhetspåståenden. Gnistan kom från en studie från 2020 som visade att 53 % av miljöpåståenden i EU var vaga eller vilseledande. Om ditt företag gör påståenden som "T-shirt gjord av återvunna plastflaskor" eller "havsvänlig solkräm" måste du uppfylla minimikraven för att säkerhetskopiera dem.

Så när träder direktivet om gröna krav i kraft på EU- och medlemsstatsnivå?

Direktivet börjar träda i kraft 20 dagar efter att det har publicerats i den officiella tidningen på EU-nivå. När det gäller medlemsstaterna har de 18 månader på sig att införa lagar och förordningar och måste tillämpa dessa regler 24 månader efter direktivets ikraftträdande. Ha dessa tidslinjer i åtanke för att förbli kompatibla. Här är en sammanfattning av de senaste nyckeldatumen:

• 2023 : Skapande av EU-direktivet om "Gröna påståenden."
• 9 november 2023 : Planerad behandling av utkastet till rapport klar
• Sommaren 2024 : Förväntad omröstning i den gemensamma kommittén.

Vi måste dock notera att dessa tidslinjer och utveckling kan ändras eftersom de beror på olika faktorer och lagstiftningsprocesser.

Vilka är potentiella påföljder för bristande efterlevnad av direktivet om gröna påståenden?

Bristande efterlevnad kan leda till böter på upp till 4 % av den årliga omsättningen i berörda medlemsstater. Ytterligare påföljder inkluderar beslagtagande av intäkter från relaterade transaktioner och uteslutning från offentlig upphandling och finansiering i upp till 12 månader.

Hur kommer Green Claims-direktivet att syfta till att minska "greenwashing"?

Direktivet syftar till att skära ner på greenwashing genom att fastställa strikta verifierings- och underbyggandestandarder för miljöpåståenden. Medlemsstaterna kommer att övervaka dessa processer och förlita sig på oberoende, ackrediterade kontrollanter. Så om ditt företag gör ett grönt påstående, var beredd att backa upp det med robusta, allmänt erkända vetenskapliga bevis.

Om du jämför din produkt med andra, se till att jämförelsen är rättvis och baserad på liknande data. Sammanlagda poäng som slår ihop olika miljöpåverkan är inte tillåtna om de inte överensstämmer med EU:s regler.

När det gäller märkningar är system på EU-nivå guldstandarden. Nya offentliga märkningssystem måste finnas på EU-nivå, och nya privata system behöver förhandsgodkännande och måste visa att de är mer ambitiösa miljömässigt. Alla miljömärkningar måste vara transparenta, verifierade av tredje part och ses över regelbundet.

Det nya direktivet kommer att sätta stopp för all "gröntvätt" som vi har sett på sistone. Det kommer att förbjuda generiska miljöpåståenden som "miljövänliga", "gröna" och "biologiskt nedbrytbara" om de inte kan backas upp av solida bevis. Det kommer också att slå ner på påståenden om produktens hållbarhet som visar sig vara falska. Jag kommer att skriva ytterligare en uppdatering av nyckelorden som ser ut att förbjudas enligt detta nya direktiv.

Vad är effekten på varumärken om de gör fel?

Gröna fordringsdirektivet är inte bara för show; många varumärken har redan fångats av dem över hela världen. Exempel inkluderar:

• Volkswagen : fick motreaktioner för fusk vid utsläppstester 2015.
• McDonalds och Starbucks: hårt kritiserat för att ha ersatt plaststrån med lösningar som är lika, om inte mer, skadliga för miljön.
• Walmart : utsatt för falska påståenden om användning av bambu i produkter, vilket leder till böter på 3 miljoner dollar.
• Zara och H&M: under beskyllning för påståenden om "hållbara kläder", med en allmän uppfattning om att dessa påståenden endast används som marknadsföringstaktik för att driva mer försäljning – trots solida bevis för motsatsen.

Detta är en stor seger för transparens och ansvarsskyldighet. Det kommer att ge konsumenterna den information de behöver för att göra välgrundade val om de produkter de köper. Och det kommer att hjälpa företag som menar hållbarhet på allvar att sticka ut från mängden.

Vi anser att detta nya direktiv är en vattendelare i kampen för hållbar affärspraxis. Det visar att EU menar allvar med att ta itu med greenwashing och planerad inkurans. Och det sänder ett tydligt budskap till företag runt om i världen: konsumenter är inte längre villiga att låta sig luras.

Vilka är de största möjligheterna för företag sett genom Green Claims-direktivet?

Green Claims-direktivet erbjuder flera möjligheter för företag:

Skapa marknadsmöjligheter : Genom att uppmuntra konkurrens kring hållbara produkter öppnar direktivet nya marknadssegment, vilket gör det möjligt för företag att diversifiera och växa.

Förbättra produktkvaliteten : Fokus på hållbarhet kan leda till förbättrad produktprestanda, vilket gynnar både konsumenter och tillverkare.

Öka trovärdigheten : Direktivet ger en ram för företag att styrka sina miljöpåståenden. Detta kan bygga upp förtroende bland konsumenterna och hjälpa företag att sticka ut.

Undvik Greenwashing-fallgropar : Företag kan kringgå ryktesriskerna som är förknippade med greenwashing genom att följa direktivets standarder.

Level Playing Field : Genom att reglera privata miljömärkningar gör direktivet det lättare för företag att konkurrera rättvist, vilket minskar konsumenternas förvirring i processen.

Sammantaget syftar direktivet till att belöna genuina hållbarhetsinsatser, stimulera innovation och driva marknadstillväxt, samtidigt som företagen hålls ansvariga för sina miljöpåståenden.

Utöver ovanstående är det nya direktivet en del av en bredare EU-strategi för att främja hållbar konsumtion och produktion. Denna strategi inkluderar ett antal andra initiativ, såsom ekodesigndirektivet och handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Dessa initiativ arbetar alla tillsammans för att skapa en mer hållbar framtid för Europa.