Hållbara sportkläder: Sluter slingan för en cirkulär ekonomi
.png?width=750)
Joanna Czutkowna är konsult och doktorandforskare specialiserad på cirkularitet inom sportkläder. Med över 20 års erfarenhet av att hantera globala inköpsstrategier och innovationsavdelningar för några av världens största varumärken, har hon lång erfarenhet av produktutveckling och globala leveranskedjor. I den här bloggen, och inför panelen "Designing for the Circular Economy" vid 2024 Sportswear Pro-konferensen (21 mars på RAI Amsterdam, Nederländerna), fördjupar hon sig djupare i att sluta kretsen med cirkulära affärsmodeller för plagg för hållbarhetsfördelar.
Visste du att vi för närvarande har tillräckligt med kläder för att klä de kommande sex generationerna utan att behöva tillverka nya plagg? Så även om det finns ett fokus på cirkuläritet när vi designar och tillverkar nya plagg och sportkläder, måste vi också tänka på arvet från de kläder vi redan har gjort. För mig kommer cirkulära affärsmodeller att spela en stor roll i detta eftersom det inte bara handlar om att designa produkten, det handlar också om att etablera en bredare infrastruktur som underlättar förlängning av produktens livslängd.
En av de största problemen är att varumärken i stort sett tar väldigt lite ansvar för plaggen efter att de sålt dem till kunden. Så även om ett varumärke använder återvunnet/återvinningsbart material och gör att produkten håller längre, överför de fortfarande ansvaret på kunden och förlitar sig på att de återvinner plagget på rätt sätt. Och vi har för närvarande inte inställningen för kunder att göra det.
Vi måste fråga oss själva vad som händer när konsumenten inte vill ha plagget längre och se till att den nödvändiga infrastrukturen för konsumenter att returnera dessa plagg, ge dem vidare eller sälja dem vidare, implementeras för att förlänga produktens livslängd.
Att ha denna ram på plats kommer inte bara att ge miljöfördelar utan också sociala och ekonomiska fördelar. Till exempel kan idrottsklubbar begära att oanvända sportkläder eller kit ska lämnas tillbaka till dem, så att de kan lämna det till någon annan. Eller varumärken kan arbeta med återförsäljningsplattformar som Vinted, eller marknadsföra lokala klädbytardagar och insamlingsboxar.
Att använda oönskade plagg som en resurs
Förutom att be våra kunder hjälpa till, måste vi också vara mer kreativa i hur vi förlänger produktens livslängd eftersom vi har använt värdefulla resurser, energi och vatten för att skapa plagget och vi vill minimera slöseri med värde.
För mig handlar en stor del av detta om hur vi kan tänka oss befintliga sportplagg som en resurs. En möjlighet är till exempel för varumärken att erbjuda ett retursystem och sedan återvinna textilierna för att skapa något nytt. Här är nyckelfrågorna att överväga – kan föremålen renoveras eller repareras? Kan de förvandlas till en skräddarsydd design för att blåsa liv i ett föråldrat plagg? Eller, om inte, kan fibrerna återvinnas till en ny produkt?
Och detta är inte heller ett nytt koncept. Det finns några riktigt intressanta projekt angående textilåtervinning. Till exempel återvinner PUMA nu befintliga fotbollsdräkter för att skapa nya och RE:JERSEY-projektet återanvänder gamla sportkläder för att skapa garn till nya tröjor. Nyckeln till framgång för varumärken här kommer att vara att byta sina affärsmodeller för att fortsätta tjäna intäkter, samtidigt som de inte överproducerar och främjar en fast fashion-strategi.
Under min panel på Sportswear Pro-konferensen kommer vi att utforska produktlivslängd och cirkulära designprinciper för att minimera avfall. Med utgångspunkt i min erfarenhet av att anskaffa material och fabriker, genomföra revisioner, övervaka produktionen och organisera frakt, kommer jag att förklara hur besluten som fattas på ett köpkontor påverkar produktionen och kunderna. Jag kommer också att diskutera hur vi kan ta ansvar för de plagg som produceras, samt förlänga livslängden på befintliga plagg.
Se Joanna Czutkownas i panelen "Designing for the Circular Economy" på Sportswear Pro-konferensen den 21 mars 2024, 12:45-13:15 på RAI Amsterdam, Nederländerna. Registrera dig här för att delta.
Senaste nyheter

Vilka är fördelarna med att tryckeriföretag förbinder sig till ett mål för nettonoll koldioxidutsläp
Vi pratar med Robert Connell, Senior Commercial Sustainability Manager på ClimatePartner som erbjuder lösningar längs nettonollcykeln för att stödja företagens ansträngningar i företagens klimatåtgärder. I den här diskussionen diskuterar vi vikten och processen och fördelarna med att företag åtar sig att uppnå ett mål för nettonoll koldioxidutsläpp.

6 Hållbara tryckmetoder som förändrar spelet inom textil- och kläddekoration
Textilindustrin går mot hållbarhet. Innovationer som vattenfritt och digitalt tryck, miljövänligt bläck och återvunnet material minskar avfallet. AI och automation optimerar produktionen, medan cirkulära modeller främjar återanvändning. Konsumenternas efterfrågan på transparens driver denna förändring, vilket gör hållbara metoder avgörande för framtidsfokuserade varumärken.

Hållbarhet i produktion Tryck: Förbättra praxis i bredformat, textilier och programvara
När hållbarhet fortsätter att ta plats i alla branscher, gör den tryckta produktionen stora framsteg när det gäller att integrera miljömedvetna metoder. Från bredformat till textilapplikationer, med det växande beroendet av avancerad produktionsmjukvara, utvecklas utrymmet för att möta miljömål såväl som konsumenternas efterfrågan på hållbara produkter.

Varför måste tryckeriet erkänna mjukvara och materialinnovation
Laurel Brunner hävdar att tryckeribranschen måste inse värdet av både mjukvara och materialinnovation och vara villig att betala för det. Programvara, även om den är immateriell, driver effektivitet och minskar koldioxidavtryck. Medan materialvetenskap för närvarande dominerar, är FoU-kostnader inneboende i alla framsteg. Att betala en premie säkerställer fortsatta framsteg, vilket gynnar branschens utveckling och hållbarhet.