Regelvägledning: Strategi för hållbara och cirkulära textilier

Vad är strategin för hållbara och cirkulära textilier, vad innehåller den och vad behöver tryckbranschen tänka på nu för att komma före efterlevnaden? Hållbarhetskommunikationsspecialisten Rachel England beskriver nyckelfakta.

Textilkonsumtionen i EU har en betydande inverkan på dess miljöambitioner. Efter mat, bostäder och rörlighet har textilier den fjärde största påverkan på klimatförändringarna. De representerar också det tredje högsta förbrukningsområdet för vatten- och markanvändning, och det femte högsta för konsumtion av primära råvaror och skapande av växthusgaser. Strategin för hållbara och cirkulära textilier (SSCT) syftar till att ta itu med dessa effekter.

Vad är strategin för hållbara och cirkulära textilier?

Född av 2019 European Green Deal och 2020 Circular Economy Action Plan (CEAP), antogs SSCT av Europaparlamentet 2023. Den omfattar en rad åtgärder och förordningar som bör träda i kraft senast 2030, fokuserade på:

• Förlänger livslängden på textilprodukter

• Införande av obligatoriska krav på ekodesign

• Ta itu med frigörandet av mikroplaster från syntetiska textilier

• Stoppa förstörelsen av osålda eller returnerade textilier

• Uppmuntra återanvändning och återvinning

Strategin betraktas som ett direktiv och fastställer minimistandarder för EU:s medlemsländer.

Hur genomförs strategin?

Strategin stöds genom en rad åtgärder:

• Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR), som skapar ett ramverk av designkrav för produkter, inklusive textilier. Denna förordning uppmanar företag att bli mer cirkulära, göra material mer hållbara och/eller återvinningsbara, använda vattenfria färgningsmetoder, minska skadliga tryckkemikalier, bland andra åtgärder.

• The Empowering Consumers in the Green Transition Directive och Green Claims Directive , som syftar till att ta itu med greenwashing.

• Avfallstransportförordningen , som begränsar exporten av textilavfall.

• Avfallsdirektivet , för vilket en revidering har föreslagits för att införa obligatoriska system för utökat producentansvar för textilier i EU:s medlemsländer.

• Uppdateringar och revideringar av textilmärkningsförordningen .

• Nya rättsliga normer under EU:s industriutsläppsdirektiv , utformade för att ta itu med föroreningar från blekning, färgning och efterbehandling.

• Ett nytt, obligatoriskt digitalt produktpass som innehåller information om hållbarhet, reparerbarhet, återvunnet innehåll och material som används i textilartiklar, utformat för att säkerställa transparens, rättvisa och trovärdighet i hela leveranskedjan.

Vad betyder detta för skrivare?

SSCT utgör svårigheter för textiltryckare, eftersom de kanske inte sitter helt inom textilindustrin i sig utan snarare är beroende av dess leveranskedjor och partnerskap för nyckeloperationer. Som sådan måste tryckerier överväga hur deras inköps-, tillverknings- och uttjänta processer innehåller textilier. Företag bör också vara uppmärksamma på sin position inom andra affärsförsörjningskedjor – när större företag söker efterlevnad av SSCT kommer de i allt högre grad att gynna leverantörer och leverantörer som kan visa upp sina egna hållbarhetsuppgifter.

Hur antar EU-länderna SSCT?

Medlemsstater i hela EU håller redan på att införa bestämmelser i linje med SSCT. I Frankrike kräver lagen mot avfall för en cirkulär ekonomi att varumärken ska etablera system för insamling och återvinning av textilavfall, samt att öppet avslöja information om växthusgasutsläpp, vattenförbrukning och avfallsproduktion.

I Nederländerna kräver en förordning om utökat producentansvar för textilier att varumärken ska bevisa att textilavfall är korrekt återvunnet eller återanvänds, och företag måste genomföra en engångsregistrering hos den statliga myndighet som ansvarar för hantering av vattensystem. Och i Tyskland kräver Supply Chain Due Diligence Act att varumärken ska tillämpa rigorösa due diligence-processer genom hela sina leveranskedjor. Av särskild relevans för tryckerier inkluderar detta övervakning och rapportering om skapandet och användningen av föroreningar, samt hanteringen av farligt avfall.

Hur har branschen reagerat på SSCT?

Som är fallet med många av de hållbarhetsorienterade förordningarna och direktiven har SSCT väckt blandade reaktioner. Vissa är till exempel oroliga för att strategin kommer att hämma konkurrenskraften och skapa ekonomiska hinder. När Europaparlamentet först antog sin rapport om strategin i juni 2023, fördömde Euratex – European Apparel and Textile Confederation – den för att ha "bortsett från de nuvarande ekonomiska utmaningarna orsakade av höga energipriser, förlorat konsumentförtroende och självsäkra handelspartners".

I en kommentar till rapporten sa generaldirektören för Euratex, Dirk Vantyghem: "Vi välkomnar Europaparlamentets starka intresse för textil- och modeindustrin, men uppmuntrar parlamentsledamöter att utveckla en balanserad vision som förenar hållbarhet och konkurrenskraft." Företaget fortsatte med att säga: "Att lägga ribban ännu högre kommer helt enkelt att innebära att den europeiska textilindustrin kommer att pressas ut från marknaden, vilket resulterar i ett större miljöavtryck och ökat beroende av utländska leveranser."

Vissa ser strategin som en möjlighet för varumärken och företag att differentiera sig. Steffen Meiler, Global Director of Sportswear på Kornit, säger: "2007 arbetade jag på ett återvunnet textilprojekt med Patagonia. Även om marknaden inte var helt förberedd då, har omständigheterna sedan dess utvecklats.

"Hållbarhet är fortfarande ett nyckelämne, och företag överväger hur de kan integrera det effektivt. Konsumenterna blir alltmer informerade och branschtrender indikerar en förändring i marknadsdynamiken, påverkad av olika intressenter.”

Meiler noterar att dessa förändringar innebär utmaningar, särskilt för mindre företag med begränsade resurser. "På en konferens nyligen hörde jag om företag som anställer ytterligare personal bara för att hantera efterlevnadsdokumentation. Samtidigt fluktuerar energikostnaderna och marknadens efterfrågan varierar, vilket gör det till en känslig balans.”

"Företag måste utvärdera sina långsiktiga strategier", säger Meiler. "Att navigera i dessa förändringar kräver kontinuerlig anpassning och övervägande av framtida marknadspositionering."

Vad behöver skrivare göra för att anpassa sig till strategin för hållbara och cirkulära textilier?

Det är avgörande att företag – hur de än sysslar med textilier – har en tydlig förståelse för sina produkters miljöpåverkan under hela livscykeln. Att samla in och konsolidera data kan vara tidskrävande, men eftersom mycket av den rapportering som krävs kommer att vara retroaktiv, är det viktigt att ha rätt processer på plats förr snarare än senare.

Att byta till hållbara tryckmaterial som giftfria, biologiskt nedbrytbara och vattenbaserade bläck bör stå högt på agendan, och stöd och vägledning finns i form av Transition Pathway for the Textiles Ecosystem och European Circular Economy Stakeholder Platform , som främjar och främjar samarbete mellan industri, offentliga myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra intressenter. Det nya partnerskapet " Framtidens textilier " – som tillkännagavs av Europeiska kommissionen i mars 2024 – har också möjligheter till finansiering för att stödja forskning och innovation kring hållbara textilier.

"Företag måste vara djärva, men det är en resa för ständiga förbättringar", säger Meiler. "De här utmaningarna kommer inte att försvinna. Man måste fundera på var man vill vara om fem eller tio år. Vill du stanna i en allt mer volatil situation, eller göra förändringar nu och ligga i framkant på marknaden?”