Varför hållbarhet = lönsamhet

Hur man skapar värde och förnyar samtidigt som man håller fast vid miljövärden. Detta är del två av vårt samtal med Andrew Winston, en av världens mest respekterade tankeledare i frågan om hållbarhet.

Är det möjligt för företag att göra en självrevision av var de befinner sig?

Ja, och jag tror att det händer. På vår bok hemsida – netpositive.world – har vi en beredskapsbedömning. Det består av 24 frågor och det innebär att ta ett steg tillbaka ett ögonblick och se hur redo du är för det större samtalet innan du dyker in.

Bedömningen börjar med kärnfrågor som: vad är vårt fotavtryck genom hela vår värdekedja? Vilka är de viktigaste riskområdena och möjligheterna?

Alla stora företag tittar på den frågan nu. Vissa element som att känna till dina koldioxidutsläppsnivåer är på väg mot att få mandat av tillsynsmyndigheter som Securities and Exchange Commission i USA och olika organ i Europa.

När du väl har den informationen tillsammans, lämnar det organisationer på ett mycket bättre ställe att ställa några andra grundläggande frågor för självrevision. Dessa inkluderar vad som är vårt ansvar och hur påverkar megatrender som klimat och jämlikhet oss och vår verksamhet? Sedan föreslår vi att du bedömer dina intressenter, vad förväntar dina intressenter av dig? Vad tycker de att ditt företag ska fokusera på? Vad förväntar sig dina anställda och dina kunder? Dessa är alla en del av den första granskningen: var står vi, hur kommunicerar vi, vad gör vi och är vi på väg i rätt riktning?

Finns det några skillnader i hur stora företag och små och medelstora företag (SMF) kan hantera dessa frågor?

Jag tror att många av sätten att skapa värde på är universella – sänka kostnader, lägre utsläpp och innovation kring nya produkter som löser hållbarhetsproblem. Det finns mycket som alla företag kan göra, och det är en liknande agenda oavsett storlek.

Det finns dock helt klart vissa skillnader. Det finns hela kategorin att arbeta med hela din värdekedja. Stora företag kan sätta press på leverantörer och verkligen byta system på ett mycket större sätt än vad små och medelstora företag kan.

Å andra sidan är små och medelstora företag ofta där innovationen kommer ifrån. De är mycket mer flytande. De kan börja med hållbarhet i kärnan – de har inte det arv som de stora företagen har – och det man ser nu är att några av de snabbast växande och hetaste varumärkena generellt sett har någon form av hållbarhetshistoria bakom sig.



Mindre företag och familjeägda företag kan börja med hållbarhet i kärnan och säga att det är så vi ska göra saker från början. Det ger dem en fördel på vissa nivåer, även om de inte kan skapa skala och hävstång för att pressa leverantörer.

Gör man det bra är hållbart företagande en mer lönsam verksamhet. Faktum är att mitt mål är att se hållbarhet läggas till kategorin "visst gör vi det". Till exempel för 100 år sedan var barnarbete normalt men sedan blev det "det gör vi så klart inte". Nu, för de flesta stora företag, ligger mångfald inom parentesen "visst gör vi det".

Jag känner att en del av mitt jobb är att flytta avkarbonisering, mänskliga rättigheter och allt som utgör en hållbar verksamhet till kategorin "visst gör vi det". På så sätt kan vi sluta ha samma samtal om den exakta avkastningen på investeringen och det blir, så här gör vi affärer, låt oss nu hitta det mest konkurrenskraftiga sättet att göra det.

Alla dessa saker är bra idéer när ekonomin är vid god hälsa, men de flesta västerländska ekonomier står inför en nedgång just nu. Vilken effekt tror du att det kommer att få?

Närhelst det har varit en nedgång i ekonomin står hållbarhet generellt inför lägre finansiering. Människor är oroliga för lågkonjunkturen och inflationen och försörjningskedjan, så de kan inte fokusera lika mycket på hållbarhet.

Men den ekonomiska nedgången i början av covid-pandemin var verkligen första gången som någon hade sett en så massiv trend där hållbarheten faktiskt ökade. Det skedde en enorm ökning av företag som engagerade sig i klimatmålen.

Det är viktigt att inse att megatrenderna som driver dessa förändringar är verkliga. Klimatförändringarna har verkliga effekter på världen, som förödande väder som kostar liv och miljarder dollar. När du känner det i din verksamhet och leveranskedja är det svårt att ignorera dessa problem.

Det är inte bara problemen i sig – generationsnormer driver också dessa förändringar. Millennials och Generation Z har en helt annan syn på vad ett företag behöver vara, och det är mycket mer i linje med Net Positive-metoden. Undersökning efter undersökning, särskilt bland Gen Z, visar att de tycker att det är självklart att företag bör titta på miljö- och sociala frågor. Det är dessa människor som kommer ut som den nya arbetskraften, som väljer var de arbetar. De väljer vad de köper. De skaffar familjer och blir stora köpare. Jag tror att generationsskiftet kommer att göra det väldigt svårt för företag att backa.

Det kan bli en liten förändring i denna trend men jag tror att det inte finns någon återvändo och du är en oansvarig företagsledare om du till exempel ignorerar vad klimatförändringarna gör med din leveranskedja. Du blir allt mer irrelevant som företag om du inte har ett uttalat koldioxidminskningsprogram.

En sak som tryckeriet kan stöta på är greenwashing. Hur kommer vi runt det?

Jag tror att äkta greenwashing är sällsynt – det är när du vet att det du säger är fel. Det finns sektorer och områden som säkert haft sina upp- och nedgångar, och som kan ha försökt undergräva klimatvetenskapen och låtsas att de bryr sig. Men jag tror att för de flesta företag och sektorer handlar det inte om att de ljuger, utan snarare att de under lång tid kanske inte har fokuserat på de saker som har störst inverkan.

Till exempel pratade banker och finansinstitut i flera år om att gå till e-banker där de kan spara så mycket papper genom att endast tillhandahålla elektroniska kontoutdrag. Det är sant, men deras verkliga hållbarhetsavtryck är dit deras pengar går. Finansierar de kol? Det är en miljon gånger viktigare än dubbelsidig kopiering.

Det större problemet är var företag undviker samtalen om de verkliga frågorna. Det är inte greenwashing men det går runt problemet. Jag tror att det är mycket svårare att göra nu. Anställda kräver mer och investerare kräver mer. Även om jag tror att vi fortfarande måste vara försiktiga med de sektorer – som fossila bränslen – som har ett seriöst intresse av att saker och ting inte förändras särskilt mycket.

Vilka råd kan du ge till FESPA-medlemmar för att göra dem hållbara och i förlängningen framtidssäkra?

Mindre företag måste vara innovativa, men de kan också identifiera samma typer av lätta vinster som de stora företagen kan. Varje företag bör börja med att titta på hur de kan minska energianvändningen; hur de kan bli mer effektiva i allt de gör. Det är öppet för alla och ett enkelt sätt att få inledande fart.

Precis som stora företag måste det finnas en process för att säga till sig själva: Vilka är utmaningarna i vägen för att göra bättre? Sedan kan de börja leta efter större insatser bland branschgrupper som siktar på att lösa några av samma problem [ett exempel på detta är FESPA UKs avfallshanteringssystem . Som ett mindre företag kan du dra bakom de större varumärkena om de arbetar med frågor som bättre återvinningsinfrastruktur – som plastförpackningar – du kan koppla in i det och dra nytta av det.

Men jag tror att möjligheten för små och medelstora företag är att förnya och bygga syfte och hållbarhet i kärnan av allt de gör. Du kan hitta saker som minskar kostnaderna lika enkelt som saker som ökar dem, så försök utveckla perspektivet att detta inte är ett problem som kommer att kosta dig mer; det är en möjlighet att göra affärer bättre.

För mer information, besök netpositive.world